Historia

Hur det började...

Tysslinge Baptistförsamlings historia är till en början lite invecklad, men jag skall här försöka presentera den så lättfattligt som möjligt. Redan 1859 skedde det första baptistdopet i Tysslinge, exakt var vet man inte, men enligt uppgift var det två personer som lät döpa sig. Följande år ägde en ny dopförrättning rum då ytterligare tre personer döptes. Dessa fem tillsammans med tre stycken som döpts i Örebro bildade 1861 en baptistförsamling i Norra Holmstorp. Eftersom de flesta medlemmarna bodde i Tysslinge valde man namnet Tysslinge Baptistförsamling. Under de tre första åren hölls mötena i hemmen eftersom man saknade annan lokal, men redan 1866 var ett kapell uppfört vid nuvarande Milstensvägen. Tyvärr stod huset på ofri grund och 1878 flyttade man det till Vintrosa, där det ännu finns kvar. I och med detta flyttade församlingen sina aktiviteter till Vintrosa. Samma år, närmare bestämt den 15 augusti 1878 var det dop på nytt. Vid dopet, som ägde rum i Lögardammen, döptes lantbrukaren Lars-Erik Eriksson, hans fru Matilda och en kvinna som hette Anna Eriksson. Denna Lars-Erik Eriksson, skulle sedan visa sig ha stor betydelse för församlingen eftersom han var dess föreståndare ända till 1909. Två veckor efter sitt eget dop fick L-E Eriksson själv döpa två personer. Dessa fem personer anslöt sig till Örebro första baptistförsamling. Medlemskapet där blev inte långvarigt, utan man beslöt att bilda en ny lokal församling i Latorp redan 1879. Församlingen bestod till en början av dessa fem plus några från Vintrosa och Örebro. I samband med bildandet tog man tillbaka det gamla namnet Tysslinge Baptistförsamling och församlingen i Vintrosa tog namnet Vintrosa Baptistförsamling. De första 30 åren delade man lokal med Svenska missionsförbundet och Evangeliska fosterlandsstiftelsen i Bäckalunds missionshus.
Församlingens teologi

Tysslinge Tysslinge Baptistförsamling är en kristen församling med baptistisk grundsyn och som har bibeln som grundnorm för församlingens och enskildas liv. Församlingen följer den evangeliska väckelsetraditionen där omvändelse, Andens utrustning och evangelisation/mission har stor betydelse. Församlingen praktiserar dop genom nedsänkning efter en personlig bekännelse om tro på Jesus Kristus.

 
Detta har hänt...
Tysslinge Baptistförsamlings historia är som de flesta andra församlingars, det har inte bara varit glädje utan också svårigheter. Många församlingsmedlemmar har fått slita hårt för Guds rikes framgång. Inte minst i församlingens barndom när man inte ens hade någon egen lokal att vara i och det var långt att gå när det var möte. Men för de som mött sin frälsare började en långt ljusare framtid än de tidigare haft.

Väckelse...
Under Slutet av 1800-talet drog en väckelse fram över bygden, människor kom till tro och det ledde till att en hel del små församlingar bildades. Denna väckelse har haft stor betydelse med tanke på att de flesta församlingar finns kvar än idag.
Många människor räddades också undan alkoholmissbruk, och allt vad det innebär, i och med att frikyrkan och nykterhetsrörelsen fick fäste i trakten..
Nästa stora väckelse var under 1930-talet. Då hade församlingen fått egna evangelister som bodde i kapellet. För att nämna några av dessa: Edith Lundberg, Lina Johansson, Maria Nyström och Evald Larsson. Evangelisterna både ledde mötena och predikade.
Under väckelsen på 1930-talet var det flera möten per vecka och kapellet var alldeles fullsatt. Evangelisterna fick en viss hjälp av församlingens ungdomar och det kom också predikanter från Örebro missionsskola och predikade i Elim.

Elimkapellet...
Det som kan betecknas som ett stort framsteg i Tysslinge Baptistförsamlings historia är när kapellet i Latorp byggdes.
Församlingens vilja att bygga ett eget kapell var stor.
Det förstår man inte minst av det faktum att den första kollekten som samlades in för bygget gav 1.265 kr, som var en stor summa pengar på den tiden.
Tomten köptes 1910 och med stora frivilliga insatser och viss köpt hjälp stod kapellet färdigt för invigning i augusti 1911. Som högtidstalare vid invigningen var bl a John Ongman.

Söndagsskolan...
Något som har varit en framgångsrik verksamhet i församlingen är söndagsskolan.
Antalet barn har skiftat men på 1950-60 talet var det upp emot 70 barn som kom troget till Elimkapellet på söndagarna. En skara lärare ställde också troget upp och utan dem hade det inte blivit någon söndagsskola. Söndagsskolfesterna hade man ofta gemensamt med någon annan församling.
Mot slutet av 1960-talet sjönk dock barnantalet drastiskt och istället började församlingen då bedriva ungdomsverksamhet på kvällarna.

 
Några händelser ur församlingens historia.
Det var vid årsmötet den 31 december 1887, som hölls hemma hos herr Berg vid Latorp, som dåvarande föreståndaren Lars-Erik Eriksson kom med en genial idé. För att underlätta insamlandet av pengar skulle varje medlem få var sitt kuvert att ha hemma och lägga sina slantar i. Kuvertet skulle sedan lämnas till kassören i församlingen.
Församlingen godkände förslaget direkt och herr Berg skänkte de närvarande var sitt kuvert att börja samla i. Var det månntro så här de första offerkuverten kom till?
Förr i tiden, när det inte fanns så mycket aktiviteter för ungdomarna på landet, gick i stort sett alla på gudstjänsterna i kapellet.
Ibland försökte dock några driva med evangelisten eller andra som framträdde på gudstjänsten.
Oskar Lindberg, som under lång tid var församlingens organist, råkade ibland ut för diverse problem. När det var psalmsång och Oskar spelade, kunde det hända att några ungdomar började sjunga psalmen fortare än han spelade. Oskar ökade takten men det gjorde ungdomarna med och till slut blev han riktigt ordentligt arg.
Det var inte heller så lätt att vara ung evangelist och få något vettigt sagt när några på sista bänken satt och gjorde grimaser.
 
Några personligheter.

Lars-Erik Eriksson
Lars-Erik Eriksson är kanske den person som genom tiderna betytt mest för församlingen.
Han föddes 1842 och blev så småningom lantbrukare. Han bodde, tillsammans med sin fru Matilda och deras barn, i Prestebol vid Tysslinge kyrka.
Lars-Erik var en av dem som startade församlingen och var sedan dess föreståndare i 30 år, 1879 - 1909.
Det finns inte så mycket uppgifter om honom, men ur församlingsprotokollen kan man utläsa att han var en omtänksam och eftertänksam person.
Gården de ägde var förhållandevis stor och familjen hade det ganska bra ställt. De var inte på något vis snåla utan gav tillresta predikanter logi och kunde bidra med lite större summor till församlingskassan. Lars-Erik var ledamot i kommunalstämman och hade 130 röster, vilket var ganska mycket.
Familjen flyttade någon gång under 1907 till Örebro.

Rikard Lätt
Rikard Lätt föddes 1863 i Tysslinge och var till en början husar. Sedan köpte han ett torp i Hagby. Han gifte sig med Erika och de fick åtta barn.
Rikard arbetade som förman i kalkgruvan i Örsta.
De människor som kände honom beskrev honom som en trosstark person, allvarlig men snäll. När det skulle vara bön i gudstjänsterna var det oftast Rikard som först bad högt. Rikard var vän med prästen Morén i Tysslinge kyrka men höll hårt på sin baptistiska övertygelse och vägrade att gå till statskyrkan på gudstjänst. Det var lång väg att gå från Hagby till kapellet i Latorp, men till mötena skulle han och han var en trogen mötesbesökare.
Rikard dog på sin 85-årsdag 1948.


Erika och Rikard Lätt

Gottfrid Danielssonföddes 1910 i Edsberg, han döptes 1927 i Betel, Vintrosa men flyttade 1933 till Tysslinge Baptistförsamling i samband med att han gifte sig med Ingrid.
Gottfrid och Ingrid drev ett större lantbruk i Egersta. Han var en mycket snäll och fridfull person som inte ville stöta sig med någon, kanske var det därför som han var ordförande i församlingen under 42 år.
Gottfrid var församlingens ordförande från 1936 till 1978.

 
Pastorer i Tysslinge Baptistförsamling.

Erich Tökke, född 1925 i Estland. Studerade vid Örebro missionsskola 1950 - 1953. Gifte sig med Elsa Gärdström 1954. Pastor i Tysslinge Baptistförsamling 1956 - 1959. Erich fortsatte, efter sin tid i Latorp, som evangelist och pastor och bl a var han i Estniska församlingen i Vancouver, Kanada.

Bengt Jönsson, Född 1921 i Östersund, gick missionsskolan 1945 - 1948. Han var pastor i Tysslinge Baptistförsamling 1960 - 1963.
Bengt arbetade både som pastor och reseevangelist, han var också ÖMs riksevangelist under en lång period.
Bengt Jönsson är av flera församlingsmedlemmar ihågkommen speciellt för sina bibelstudier och den andliga förnyelse som präglade församlingen under hans tid.

Einar Hagström, född 1928 i Grebo och gick Örebro missionsskola 1951 - 1954. Han var pastor i Tysslinge Baptistförsamling 1963 - 1974.
Många minns Einar Hagström som en utåtriktad person som hade lätt för att prata med folk. Han delade sin pastorstjänst med att köra postbil.

John-Evert Johansson, född 1934 i RCA (Centralafrikanska Republiken) och studerade vid Örebro missionsskola under åren 1957 - 1961. Han tjänstgjorde som pastor i Tysslinge Baptistförsamling 1975 - 1978. John-Evert har också varit pastor i ett antal andra församlingar.

Roland (Karlsson) Bjurhamn, född 1945 i Linköping. Under åren 1979-1983 var han pastor i Tysslinge Baptistförsamling och under hans tid byggdes Elimkapellet ut med församlingsvåning, nytt kök samt ny entré och handikappentré.

Jan-Erik Eklund, föddes 1951 i Skara. Han gick på Örebro missionsskola och blev därefter pastor i Tysslinge Baptistförsamling under åren 1985 - 1988. Numera är han verksam inom begravningsbranschen i Skara.
Jan-Erik är ihågkommen inte bara för sina korta predikningar utan också för den fina person han är.

Anders Sundström, föddes 1964 i Borensberg. Han arbetade som evangelist under en tid i Ludvika och utbildade sig sedan till pastor på Örebro missionsskola. Som pastor i Tysslinge Baptistförsamling tjänstgjorde han 1991 - 1998. Under 1998 började han som pastor i Brickebergskyrkan, Örebro.
Anders är en omtyckt person som betytt mycket för församlingen.

 
Relationer till andra församlingar.
Ända sedan allra första början har Tysslinge Baptistförsamling samarbetat med andra församlingar. De 30 första åren delade församlingen lokal med Missionsförbundet och Evangeliska fosterlandsstiftelsen.
För länge sedan innan bilen fanns var det naturligtvis svårt att ta sig någon annanstans än till den närmaste kyrkan, även om man ibland kunde gå långa vägar för att få höra någon speciell predikant.
Ekumenik är inte på något sätt ett nytt ord i de här bygderna, man har accepterat varandra i de olika församlingarna och samarbetat när det behövts.
Tysslinge Baptistförsamling har under en del år haft gemensamma söndagsskolfester med andra församlingar i bygden.
Så tidigt som 1910 fördes samtal med Garphyttans friförsamling om att kalla en gemensam pastor, och likaså på 30-talet med Vintrosa Baptistförsamling.
Dock dröjde det ända till 1956 innan Tysslinge och Vintrosa baptistförsamlingar började ha gemensam pastor. Ett samarbete som sträckte sig ända till 1983.
 

Sammanställd av Anders Danielsson